minegenlillablogg

Humöret är väl lite sådär för tillfället faktiskt. Eller rättare sagt, det suger rätt jävla fett! Har väl insett att det är ganska så kört med P. Fick en klar insyn i fredags om vad jag vill ha och vad jag inte vill ha och det  tack vara mannen själv faktiskt. Vi skulle träffas i fredes kväll. Planerna var att jag skulle köra hem till honom direkt efter jobb på fredag kväll och hade packat övernattningsväskan med rengöringsgrejer, kläder för morgondagen, smink och en flaska vin för lite fredagsmys. Jag hade även köpt  jordgubbar på Ica som jag tänkte kunde höja mys faktorn ytterligare. Problemet var nu att klockan 16.39 för att vara exakt fick jag ett sms där det stod "Tjena goding! Du, är det ok om vi inte träffas ikväll iaf.. Min mamma fyllde år igår och de hade tänkt att vi skulla ha familje middag ikväll.. Sorry :( Puss"  Haha.. Sekunden efter jag läst smset kom jag att tänka på singelpappan och blev så satans irriterad på honom! Han bölade för att hans " goda vän" hade avbokat dagen innan de skulle träffas. AMEN BUUUUHUUUU!! Dagen innan!? Snutte dig då.. Orh.. Tänk då 5 timmar innan. Aja.. Haha.. Ska inte spy galla och dra in honom här men det va så komiskt att han kom in i tankarna då.. Men i alla fall... Åter igen till min dumpning och till P. För det första så visste han väl för satan att hans mamma fyllde år och att det förmodligen skulle bli någon tillhörande aktivitet till det?! För det andra så har man väl inte familje middag klockan 21.30 då jag beräknades anlända till honom? Varför inte gå på den här satans middagen och ha trevligt och sen åka hem och träffa mig??? Nä du, nåt lurt är det. Men jag är inte den som är den. Vad kan jag göra / säga? Om han säger att han ska ha familjemiddag så vem är jag att stoppa honom? Nej just det. Piss snäll som jag är säger jag att det får ju vara okej men frågar då samtidigt om vi ska träffas på lördagen då, trots att jag vet att han ska på fest. Men prioriterar han BORT mig på fredagen kan kan väl prioritera mig på lördagen istället. Men nej då.. Så långt tänker mr P inte. Då får jag istället tillbaka mitt absoluta favorit sms ever. ELLER INTE!!! Wraah.. "Jag ska ju på brännbollsfest då. Men på söndag har jag inget planerat på kvällen, måste ju se wipout ihop ;) "  Jag svarade "Kan inte på söndag men vi hörs" Där fick jag alltså svart på vitt. Jag är till för bakis dagar och söndagkvällar. This is it.. Jag har fått nog. Vi har inte hörts sen dess... Tror att han fattar att jag är sur och är rädd. Och det ska han va. Men om han inte har hört av sig tills på onsdag så har jag förskrivit ett sms som jag tänker skicka. Ett avslutande där jag berättar om hur jag vill ha det och inte vill ha det. Så på onsdag alltså....

Vill ni veta en sak? Det gör ont. Det gör faktiskt så himla ONT. Fy satans hevete. Tanken på att jag inte kommer  sova i hans underbara famn, se hur hans färdiga tatuering blir, sitta i hans sköna soffa, äta hans goda tacos eller veta om han kommer in på brandman utbildningen får mig att bli galen!!!!!  Ena sekunden fattar jag allvaret men andra fattar jag ingenting. Just nu när jag skriver fattar jag inte vad det är jag skriver om. Känns ingenting just i den här skrivandets sekund. Konstigt. För 10 minuter asbölade jag då jag läse Lisans blogg och hennes hissning till mig:

dagens hissa eller dissa

Anna-Nettan! Du är stark Nettan! Oavsett vad som händer efter det där smset, så löser det sig! Det gör det alltid!!! *Love* Äldre hissa eller dissa

Jag vet att jag är stark. Jag vet att det kommer att lösa sig. Men varför varför varför kan det aldrig bli bra? Jag fattar inte vad det är jag gör. Hur länge klarar man av att vara stark? Hur mycket tål man att ta innan man bliv svag? Bläää.. Fuck this. Jag vill bara sova. Krypa ner under täcket och bara sova. Eller kräkas. Kräkas kan jag också göra.