Söndag klockan sent

Här sitter jag söndag klockan sent. Imorgon är det dags för skolstart. Allmänna utbildningsområdet 3, Au3, med andra ord. Då blir det ord och inga visor. 5 veckors praktik, 6 axaminationer varav en är det slutgiltliga examensarbetet. Fantastiskt jobbigt ska det bli. Känns lite som om kämparglöden och lusten för skolan är nere på noll. Hoppas att jag återfinner den, SNART, ASAP, NUUU!!!

Lämnade Petrus idag. JÄTTE jobbigt. Nästan exakt samma ångest som när Richard lämnade mig om söndagarna för att åka till lumpen. Jobbigt. JÄTTE jobbigt. Hämtade upp Mia runt 18-tiden. Gick in en runda och hälsade på familjen och fick lova att jag skulle köra försiktigt. Resan upp gick SÅ snabbt och vi insåg båda att vi saknat varandra ganska så mycket trots att vi träffades för bara några veckor sedan. Mycket trams och skratt blev det och jag fick även idag höra att jag lös =). Det fick jag först höra igår av tjejerna när vi var på Julias tjejmiddag. Alla instämde och sa att det verkligen strålande om mig. Konstigt att min otroliga glädje jag har inom mig kan stråla utåt så att den verkligen syns. På riktigt! Eller nej, egentligen är det faktiskt inte så onstigt. Var skulle den annars ta vägen om inte ut? Om den stannat inom mig skulle jag så småningom exploderat av all lycka och glädje som finns inom mig för den här mannen. Jag är otroligt lycklig och fantastiskt kär. Jag är så rädd att de där tre orden ska ploppa ut min mun snart utan at jag är beredd. Inte rädd för att säga dom, för jag menar de faktiskt. Mer rädd för vad han skulle säga. Det har trots allt bara gått 2 månader och det är faktskt inte så lång tid. Jaja.. De kommer när de kommer. =)

Nu ska jag snart hoppa in i duschen. Klockan är 23.37 i skrivandets stund Mia, och jag har fortfarande inte duschat. Haha =) Finns risk att det blir att ställa klockan en timme tidigare imorgon och ta bedrövligheterna då =) Jaja.. Sov gott kära ni. Eller för er normala människor som lägger er i hyfsad tid och läser det här imorgon, Godmorgon!

Den upptagna ungdomen

Tjohooo.. Torsdag och veckan går så fort. Snart är det dags för allvaret som drar igång på måndag igen. Har smygstartat med att läsa en bok som vi ska ha läst till nästa vecka så det känns bra att jag är klar med den. Det måste varit en av de sämsta böcker vi läst här på högskolan. Jäklar vad dålig den var. Packningen hade jag tänkt dra igång med idag men det är ju så tråkigt. Inte tråkigare än att läsa den där boken då men snarlikt tråkigt. Istället blev det sovmorgon och god frukost hemma hos P. Dock ensam då han sticker till jobb 6.45. Anna ringde runt 10.30 och strax efter det mötte jag upp henne i stan för en kaffe. Trevligt att träffas och uppdatera lite då och då. Man gör det allt för sällan och tappar då också kontakten med snälla, trevliga och goa personer som man egentligen absolut inte vill tappa kontakten med. Man behöver egentligen inte träffas speciellt länge. Det kan räcka med ett par timmar för att prata av sig och hålla liv i vänskapen. Tråkigt att de flesta inte lever efter det bara. Syftar nu inte på någon speciell utan det gäller de flesta (som jag vet) inklusive mig. Man har ofta ursäkter som att man ska plugga, laga mat, tvätta, städa, äta middag, storhandla, träna, you name it. Men hur ofta hamnar man trots det här "hektiska" schemat man har, ändå en stund framför datorn eller slö-liggandes i soffan framför tvn. Klart att man behöver sin vila och lugna tid med sig själv med, men det gäller ändå att tänka efter en extra gång tycker jag och verkligen ta vara på tiden. Djupt Anna, djupt! ;-)

Nu ska jag hoppa in i duschen och snart träffa Frida för lite kvalitets snack med henne. Ska bli väldans trevligt! Vi hörs och vi flesta synes på lörda!!

Dagen D hos Dr Annika

Sådär ja. Då var läkarbesöket gjort och en stor, stor sten har lättat från mitt hjärta! Tack till er som smsade lugnande ord. Ni är bäst! Älskar er.

Smärtsamt? JA!!!!!!! Lika smärtsamt som förra gången? Nej. Det krävdes endast ett försök den här gången (till skillnad från förra gången då hon på det FEMTE försöket lyckades) för att knipsa / skära av / få tag i rätt bit.

Vad händer nu då? Jo, nu är det som så att om vävnadsprovet fortfarande visar cellförändningar blir det en mini-operation på kvinnokliniken. Om de är borta blir det ett nytt, vanligt cellprov (inget hemskt vävnadsprov alltså) om ett år. Vi hoppas natruligtvis på det sistnämnda!

Jag skrattade så jag grät

Jag skrattade så att jag grät i bilen idag. Jag lyssnade på NRJ och de spelade upp deras wake up call från igår. HYSTERISKT roligt. För er som inte vet vad  wake up callet är och innebär så är det en busringening  som programledarna Knappen och Hakim ringer varje tidig vardagmorgon. Man kan anmäla sina vänner/kollegor/vem man vill på hemsidan och igår ringde de en stackars kille som varit på ungdomsmottagningen och lämnat prover för skönssjukdomar. Knappen ringer då upp den här killen och låtsas vara en urulog som säger att han möjligtvis har en bakterie som heter**** ? . För att ta reda på om den här bakterien är elakartad kan han undersöka sig själv. Den på hittade läkaren (Knappen då) säger till den stackars killen exakt hur han ska göra så som att titta i urinröret, klämma hårt i penisen, göra helikoptern och slå den i vasken för att se om det gör ont. Och det här gör han i direktsänning i radio!! Haha.. Man hör hur han daskar den i vasken. *Dunk, dunk*. Hahahahahhaahah.. SHIIIIT vad taskigt. Fyyyy fan!! Haha.. När han gjort allt det här så avslöjar då Knappen sig och att allt var påskämt och alla får sig ett gott skratt. Till och med den stackars killen som gjort de olika experimenten med sin penis. Han kläcker till slut ur sig att det var svårt att göra det här för att han är hos sin mormor! Hahahahahhahahahahahaha!! Guuuud vad jag skrattade. Tårarna sprutade i bilen. Humor på HÖG nivå!!! =)

Oron har lagt sig..

Uppe med tuppen idag trots den första dagen på semestern. Älskling stack hemifrån kvart i 7 och då vaknade jag till en aning. Sen smsa Sara och då vaknade jag ännu mer. Igår planerade jag lite halvt att jag mööööjligtvis skulle träna ett pass kl 8 på friskis och visst blev så. I med en banan och ett glas juice och klockan 8 var jag fit for fight. AS roligt pass med galna Anna. Nu klockan 11 är jag nyduschad, nymatad och full med energi. Energin kan bero på att jag precis pratade med mamma om undersökningen jag ska göra på onsdag. Min läkare föreslog att jag skulle ta två alvedon en timme innan för att minska smärtan vid ingreppet. Mamma, som bröt armen för att antal år sedan, förslog att jag skulle ta hennes miraklel smärtstillande tabletter som hon fick då och det gjorde mig väldigt mycket lugnare. Om de gjorde under för en BRUTEN och AV arm måste de hjälpa mig med för min mini-procedur.

Hjärtats födelsedag igår blev väldigt lyckad. Han blev glad för sina presenter, speciellt för rosorna han fick på morgonen. Jag började halv 8 så jag ville inte väcka honom så jag hade kvällen innan gömt en bukett rosor i bilen som jag på morgonen plockade fram och ställde i en vas (glad då jag inte hittade någon vas =) )  På kvällen sedan fick han en fin svart kofta och en middag (på fredag) på St: Marcus vinkällare med mig. Tack Sara och Diego för tipset! =)

Sjukling blev frisk med näs-sköljare!

Sådär ja! En Anna på fötter igen. Ute ur sitt kärleksnäste ( ;-) )   och frisk som en nötkärna. Den senaste veckan har inte varit rolig ur en hälsomässig aspekt förfröken Nilsson. Det börjkade i onsdags förra veckan då jag bäddade hemma hos P. Jäkla huvudvärk och tryck över ögon brynen. Jag ställde själv en diagnos och den löd att jag druckit för lite vatten. Snabbt som tusan hinkade jag i mig i alla fallen liter vatten på 20 minuter. Tog en huvudvärkstablett och försökte verkligen ligga still i soffan de närmsta timmarna. Svårt blev det i alla fall när vattnet gjorde sig påmint och forsade genom kroppen som jäkla niagarafallen. Trodde aldrig det skulle sluta.

Värken fortsatte och lör,sön,månag hade jag så ont att jag var villig att ge upp. Jag grät av smärta och alvedon blev ett måste till frukost, lunch och middag och innan sängdags. När jag på tisdag morgon ansåg mig besegrad av min sjukdom och ville kapitulera till läkaren fick jag mig ett chockartat besked. Klockan 8.15 tisdag morgon var läkartiderna slut! Den polska sjuksköterskan på andra sidan luren var allmänt näsvis och tyckte inte alls att jag behövde någon läkare om jag inte hade snor med var i. FUCK snor med var! Jag vill ha en läkare! Jag har ont! Jag har så jävla ont skrek jag i luren! "Har du provat att ta en panodil eller alvedon?" sa den jävla kärringen på andra sidan telefontråden. Nääääääääääääääääää det har jag inte!!! Vad fan tror du ville jag skrika ut?? "Tror du att jag är född igår??Jag har levt på alvedon, 8 stycken om dagen i 6 dagar. Vet du hur många det är??? Det är 48 stycken! " Då blev hon lite med bitsk och irriterad på mig och tyckte att jag var otrevlig. Var fick hon det ifrån? =) Men herregud. Jag fattar att det inte är hennes fel men hur i helvete kan tiderna vara slut kl 8.15 om de öppnar kl 8??? När jag lugnat ner mig frågade jag om det dåkunde komma sig att jag kunde boka en tid till imorgon? Men det kunde man naturligtvis inte utan systemet funkar som så att man ringer när de öppnar klockan 8 och får en tid. Fick jag en tid? Nope!!!!!!!!!!! så FUCK systemet. helt galet! 

Men frisk blev jag till slut i alla fall och det kan man tacka internet för. Internet är kanske den nya sjukvården? Tror det var Anna som tipsade om en näskanna. Gick till apoteket och frågade dem och de hade en sprutliknande manick som man skulle skölja näsan med. (Se bild ;-) ) Följde instruktionerna, blandade vattnet med det medföljande saltet, sög upp de 250 ml i sprutan och sprutade in i näsan. FYYYYYYYYYYYYYY FAAAAAAAAAAAAAAN vad ont och obehagligt det var! En kallsup från barndomen i falsterbo gjorde sig påmind och jag fick ont i både öron och hals efteråt. Vad var det jag hade gjort med mig själv???  Orsakade jag verkligen mig själv den här smärtan? friilligt? VARFÖR!? Fokus försvann raskt från bihålor till öron och hals. Men smärtan i öron och hals försvann inom 10 minuter. Men hur var det med bihålorna? Fanns där någon smärta kvar? Nix pix! Nässköljaren hade utfört ett miralkel! 6 dagars ihållande smärta var som bortblåst och kvar hade jag endast min nyfunna kärlek, nässköljaren!


Att vakna på olika sätt

Vi vaknar just nu till den här låten. När refrängen kommer börjar Petrus sjunga "Hipp HURAAAAAAAA, för här kommer Bumbibjörnarna!" Då är det svårt att inte skratta och att inte bli pigg. Uj, vad jag gillar den här killen / mannen! ♥


Jag påmindes ...

Jag påmindes just precis om att sommaren faktiskt snart är slut. Det är snart dags att packa sitt pick och pack och flytta tillbaka till Kristianstad igen. Och det ska ni veta, det är med blandade känslor. För det allra första, mitt hjärta bor här och det ska bli galet jobbigt att inte träffa honom varje dag så som jag gjort nu. För det andra, skolan börjar igen. Det ska bli kul MEN det här satans examensarbetet har jag ÅNGEST över. Julia sa att det var det värsta hon varit med om och att det verkligen var riktigt tufft. Men va faaaaaaaan. Jag skriver ju ihop med en fantastisk tjej, så visst ska det gå vägen! Kollade schemat inför den sista terminen och blev faktiskt lite chockad. Många moment som ska klaras av och där var till och med en salstenta inklämd! Jag trodde att hela den här terminen i stort sätt skulle bestå av 5 veckors praktik och uppsatsskrivande. Men icke! Istället var där 6 olika moment med tillhörande examinationer.  :-S

Om man ska se det positiva med att sommaren är slut  blir det att träffa mina Kstad tjejer, att få börja en ny klass, att komma in i vardagen igen och att få fixa och dona i sin egen lägenhet. Idag torkade jag rent Petrus alla köksluckor när han var på jobb i brist på annat fix och don. Det blev riktigt fint. Men jag tror inte han märker något. Han är ju man. ;-)

Snurrrrrrrrrrr i huvudet!

Ibland snurrar tankarna som satan i huvudet och ibland står det helt stilla. Idag är det lugnt. Inte för att jag haft några negativa tankar på sistone men ibland så kommer man på så mycket man vill skriva om. Idag e det tomt.

Något som dock kniper till i magen är det här gynekloog återbesöket med biopsin som jag ska göra nu i Augusti. Augusti kändes så långt borta när jag fick beskedet men onsdag vecka 35 kommer allt närmre och närmre. Försökte gå på djupet med min rädsla och se om det var smärtan eller provsvaret som bekymrade mig. Det är båda... Urh. Inte alls kul. För det första så gjorde det så jäv*a satans svin ont både när de gjorde det och många timmar efter och sen att behöva gå och vänta på ett resultat i ett par veckor innan man vet är en pina.

OJ vad tankarna kom igång nu då. Varför gjorde jag så här? Nu önskar jag att det var T-O-M-T!

Vem sa du snarka?

Min nyfunna kärlek har inte haft det lätt i natt. Han har väckt mig ett flertal tillfälle av att, ja hör och häpna, att jag snarkade! Vem då sa du? Snarka? Inte jag inte. Men enligt honom så jo. Pappa det lilla puckot gav mig de uppmuntrande orden att "Ah, det försvinner nu när du börjar träna igen och konditionen kommer tillbaka" . Tackar! Men jag ska inte sticka under stolen med att denna semestern har satt sina spår. Men neeeej pappa. Jag skyller fortfarande på att jag håller på att bli förkyld. Trots att inte någon nysning eller snordroppe kan skymtas så långt ögat kan nå....

Hmmm.. Iväg till gymet, Anna???

Möhippa- Pussycat dolls dancing

Vi tar ett klipp till =) Checka in min och Johannas grimasering!!!!! Det kallas INLEVELSE. ;-)

Strippan man känner igen

Hej möhippe-chickas! Fråga mig INTE hur jag kommer ihåg det här men i natt fick jag ett sms från Jeremy och då slog det mig var jag sett honom innan. Känner ni igen vår strippa tjejer? ;-)




Saras möhippa 090808

Jag säger bara en sak, MÖHIPPA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! En galen sådan. Haha.. LÄTT den bästa helga dagen i mitt liv. Tack tjejer!!!! Love you all ♥


Trudder

Undra om man någonsin kan bli mindre motiverad till att äta en varm middag än idag? Klockan 20.00 sharp är det dags. Första parmiddagen på väldigt länge. Jag ska träffa P:s kompis och chef samt hans flickvän. Jag är så omotiverad att det knappt är sant. Humöret är i botten och jag är så fruktansvärt trött efter en heldags shoppande efter kläder till ikväll och på lördag. På lördag ja. Då smäller det!!! Då ska jag äntligen träffa min kära Sophie och spendera HEEEELA sköna helgen i Kstad. Fredag till lördag i min lilla lägenhet och det ska korkas upp massor av vin. LÄÄÄNGTAAAR!!!!!!!! På söndag kväll kör jag sedan hem igen och förberedar mig inför jobb på måndag morgon. Men hur ska jag klara mig 2 nätter utan baby??! Men jooo, det e klart det går. Inga toffelfasoner här inte!

Nu måste jag börja piffa inför middagen.. Puss

En vrickad tunga


Är hemma en snabbis från mitt nya hem ;-) Det går galet fort fram men oj vad mycket jag tycker om honom. Igår fick jag reda på till 100 procent att vi verkligen är tillsammans. Haha.. Kan tänkas att jag försa mig lite.... Det var så här att jag var riktigt dåsig och trött igår och kände mig ganska sjuk. Halsen var tjock och febern kändes som om den låg och lurade runt hörnet. Han passade upp med melon och juice och sörvade mig där jag låg utslagen på soffan. Så fort jag rörde en muskel frågade han om jag ville ha något. Mitt svar blev till sist, eller det som var MENINGEN skulle komma ut min mun var; "Det är inte lätt att passa upp en sjuk Anna". Men det blev inte riktigt som jag tänkte mig och tungan gjorde en helomvändning och gick inte alls i hjärnans spår utan spottade istället ut "Det är inte lätt att passa upp en sjuk flickvä...." DÄR tog hjärnan över igen och sa STOPP. Hjärnan blev fruktavsärt arg på tungan och sa till tungan i smyg att nu får du fan ändra det här och det ska du göra snyggt! Snyggt blev det inte utan det kom ut FLICKA, FLICKA!!! "Det är inte lätt att passa upp en sjuk FLICKA!!! Petrus började AS-skatta och sa med skrattet i halsgropen "Anna, du får lov att kalla dig det. Jag vill att du är det!"  Så jag kan ju tacka min felvrickade tunga ;-)

Kaaarlekskrank

Rastlös och bakis. Vet inte men det går inte riktigt ihop. När man är bakis så brukar man bara vilja ligga i sängen eller soffan och tittapå tv. Men inte idag. KAN vara så att min man kommer hem från Örebro idag. Har inte träffats sen i torsdags morgon/förmiddag och när man är nykärär det VÄÄÄÄÄÄÄÄLDIGT länge. En massa sms har skckats iväg under helgen och en massa söta pussilusk sms har mottagits. Så härligt. Men nu vill jag ha hem honom! NU NU NU! Saknar en massa. =(

Igår var det annars en bra dag. Träffade Tudan för några timmar på beachen och åt efter det en underbar sushi. Dock blev jag smärtsamt mätt och det kommer dröja innan en nigiri slinker ner i halsen igen. Kvällen spenderades hemma hos Lotta och Ken (som för övrigt SJUKT nog bor MITT emot Petrus) grillandes på deras gård. Senare drog vi oss upp i lägenheten för mer dricka och mer fest. En väldans trevlig kväll.

Nu ska jag spendera resten av mina dags tinmar innan jag ska träffa P i sängen. En tupplur skulle nog inte sitta fel så att jag är fit for fight ikväll..

RSS 2.0