Genus-fån!

Vi kan väl börja lite kort med hälsan. Det går. Det är jätte tufft, det ska jag inte sticka under stoeln med, men det går. Har tagit Sophies råd och förslag att man får ta sig 10 minuter om dagen då man verkligen tillåter sig själv att tänka, gråta (om man behöver) och sakna. Ställ klockan på 10 minuter och gör vad du vill under de här minutrarna. Bara du bearbetar det du känner. När den tiden är slut, sluta tänka, förträng, fokusera på det som är positivt och försök att må bra! Nu till det rubriken handlar om...

Det var inte annat än att jag och Mia kände oss som två stycken stora genus fån när vi i fredags skulle starta min super döda bil med startkablar. Jag hade pluggat på en timme innan på internet hur man skulle koppla, Mia förhörde sig med sin kära Sebastian om hur det skulle vara och pappa hade gett en noggrann beskrivning om hur man kopplade plus till plus och minus till minus. Jag kände mig redo och laddad till MAX och klockan 14.30 var det dags för min och Mias teknik dejt på parkeringen. Med självförtroendet på topp mötte jag Mia och hennes super söta toyota för att skaka liv i min lilla skrutthög. Självförtroendet fick sig ett abrupt fall då vi båda insåg att vi inte hade någon som helst aning om hur vi öppnade motorhuvena på någon av våra bilar. Det börjadre ju bra! =) ( Haha.. !!!!!) Men tacka vet jag instruktionsböcker! In och letade i hanskfacket båda två och till slut kom vi på hur vi skulle göra. Nu var det bara att koppla! Noga läste jag mina anteckningar jag gjort timmen innan. "PLUS = RÖÖÖÖD på miiiin bil FÖRST, SEDAN på MIAS". "MINUS dvs SVART först på MIAS bil på MINUS poolen och sedan på jordad pool eller övrig metall som karossen på min bil(VAAAA? Vad är jordad pool? VAD är övrig metall och vad är KAROSS!!!??  )  Men vi fick ihop det trots de kulturella språkkunskaperna. Start försök nr ett gick sådär.. Inget hände förutom lite svagt brum brum ljud från min. Mias bil spann på som aldrig förr. Start försök nr 2 var samma som ettan dvs ingen hit. Sen kom vaktmästare Bekim. Han undrade om vi ville ha hjälp och innan vi visste ordet av det plockade han till min och Mias förskräckta blick bort den svarta minus poolen från min bils "övriga metall" och satte på minus poolen på mitt batteri. Så stod det INTE på internet men det funkade i alla fall! Sen stod det även på det underbara www att man skulle plocka av kablarna i omvänd ordning dvs min svarta sladd först, sedan Mias, vidare Mias röda och sist min röda. Det gjorde INTE Bekim. Han slet hänsynslöst bort kablarna och jag och Mia förväntade oss snarast en explotion. Men det gick bra! Ingen smäll och inte ens lite gnistor fick vi vara med om. Vi klarade oss och bilen LEVDE! Bekim som var/är någon slags "vaktmästare allt i allo med intresse för bilar" varnade för att köra till Malmö som jag då tänkt göra. Batteriet var visst helt urladdat och jag hade inte kommit långt förrän bilen dött igen. Kul att stanna på motorvägen liksom. Så jag lämnade kära bilen hemma och tog tåget till Malmö. Fortsättning följer där i nästa inlägg... Hahah... Ojojoj.. Klump- Anna.

Nu är jag i alla fall bil expert! Jag har ringt till hur många olika verkstäder som helst och de ställer den ena frågan konstigare än den andra. Nu vet jag i alla fall att motorn är en 1.3 , att en generator har olika ampere och hur man kopplar en bil med startkablar. DET ni! Genus för fulla muggar. VEM BEHÖVER MÄN!?!!!??? Inte jag! Ttsssssssssssssssssssssss

Kommentarer
Postat av: Sophie

hahaaa Oj vad jag skulle velat vara med hahaa Kan riktigt se era söta men något förtvivlade ansiktsuttryck framför mej när Bekim slet i kablarna haha klockrent :)

2009-05-11 @ 13:03:56
URL: http://linda-sophie.blogspot.com

Kommentera gärna kära ni!:

Skriv också gärna vem ni är:
Jag kommenterar alltid den här bloggen så kom ihåg mig för Guds skull!

E-postadress: (Your secret is safe with me)

Om ni skriver blogg så dela gärna med er av adressen:

Sååå.. Vad har ni att säga?:

Trackback
RSS 2.0