minegenlillablogg

Tja ni. Ibland undrar jag vad jag håller på med när jag blottar mitt hjärta så här där egentligen hela världen har möjlighet att ta del av de känslor och den information jag väljer att skriva om. Ibland lättsamma och trevliga saker men ibland också betyligt mer allvarliga saker. Eller allvarliga och allvarliga. Allvarligt för mig betyder ju inte att det är allvarligt för dig. Mina små kärleksbekymmer och magkatarrs-känningar är kanske inget emot din sorg och dina smärtor. Men det är stort för mig, just då och vid det tillfället.

Men ibland känner man sig dum. Man läser andras bloggar, pratar med andra människor och får en aha-upplevelse som skakar rätt i huvudet igen och helt plötsligt är ju faktiskt mina bekymer väldigt, väldigt små. Så känner jag nu. Vill egentligen radera ut alla mina klago inlägg men o andra sidan så betydde de något vid det tillfälle när jag skrev de så varför ska jag göra det? De kan få finnas där som en påminnelse. En påminnelse om att man faktiskt mår skit ibland. Hur bra eller dåligt man än har det så har man faktiskt rätt att må skit. Ibland. Då och då. Inte för ofta!