minegenlillablogg

Det värsta med att vara sjuk, vet ni vad det är? Det måste vara att man inte kan träna!  Man känner pressen att man inte tränat på flera dagar. Och det är ju inte bara det att jag inte tränat på en hel vecka, det kommer ju säkert ta en hel vecka TILL innan jag kommer sätta min fot på friskis igen. Men när hostan sätter i och det rasslar till i halsen så det låter som en motorsåg sätts igång och jag hostar tills jag klöks, är jag tillbaks till mina sinnes fulla bruk och kan konstatera att träning hade inneburit döden just nu.

Det måste vara tristessen.... Örrh vad tråkigt det är att vara sjuk. Igår gjorde jag verkligen ingenting. Var inte utanför ytterdörren en endaste gång. Inte en en endaste lök köptes på ica och inte heller någon granne som fick njuta av nina bacillusker. Den enda kontakt med omvärlden blev Sara och Mia som ringde och kollade läget. Mia gav en rapport om onödiga seminurium och hispíga 6:e termins studenter som inte verkar fattat galoppen hur det går till att ha tenta.
Idag är det en aniiiing bättre med mig. Börjar att återfå rösten och halsen börjar repa sig. Ska strax köra hem till Malmö för lite miljöombyte. Det behövs! Även en snäll mamma som pasar upp säger jag inte nej till :-) Vi hörs kanske sen.