minegenlillablogg

Konstig och olustig känsla jag har i magen. Ledsen och besviken över gårdagen. Blev inte alls som jag tänkt mig. Vet inte om det är mig det är fel på och jag är känslig och gnällig. Kanske. Men jag mår i alla fall väldigt olustigt idag. Gårdagen alltså. Vi firade Dannes 25-års dag med pompa och ståt på TGI Fridays. Det var förrätt, dyra varmrätter och en hel del drinkar. 3 för min del för att vara exakt. En frozen margerita, en strawberry margerita och en strawberry daqueri. Men andra ord; det gick en hel del pengar. Det var även den här dagen jag skulle presentera Petrus för mina kära vänner. Det var Petrus själv som föreslog det och alla blev väldigt exalterade när jag sa att han skulle komma. Med den här entusiasmen inför mötet hade jag förväntat mig mycket av mina kära vänner. Men annat blev det. Lite små tjafs innan han kom gjorde stämningen ganska så dyster. Entusiasmen var som bortblåst och när han äntligen kom och mötte upp oss verkade alla lagom irriterade på varandra. Trots att det blev lite tjafs hade jag ändå förväntat mig lite mer glädje och engagemang. Om man träffar en människa för första gången så får man faktiskt i alla fall försöka. Och det är faktiskt trots allt nästan 5 år sedan jag presentareade en pojkvän. Men tyvärr blev det då som sagt inte som jag tänkt mig. Engagemanget lyste med sin frånvaro och den ena var surare än den andra. Samtalen och konversationerna knakade sig fram och flera gånger önskade jag att det var jag som satt förstjunken i min mobiltelefon. Men det var inte jag. Jag var istället den som både skulle presentera mina vänner på bästa sätt samtidigt som jag skulle presentara den nyfunna kärleken på ett bra sätt. Det gick väl sådär. Jag tackar i alla fall Sara för den sociala biten och hoppas att det går bättre en nästa gång.