Är jag redo för Sankt Lars??

Efter att ha pluggat  en hel dag och varken träffat eller pratat med en enda människa löper verkligen tankarna amok i hjärnan. Jag satte mig just i soffan och hällde upp ett glas coca cola som jag har haft i kylen ända sen innan jullovet. Avslagen? Njaa.. Sådär Jag blev förvånad själv! =) Men i alla fall..  Det var då jag kom på att jag inte hade pratat med någon på hela dagen. Jag har inte stött på eller pratat med EN ENDA människa idag. Inte någon när jag slängde soporna, mobilen har inte ringt på hela dagen, jag har inte vart på ica och handlat och jag har inte pratat med Sophie (förutom på msn). Men min RÖST! Finns den kvar? Det här låter kanske huuur sukt som helst.. Hahaha.. Men jag var tvungen att prata med mig själv för at försäkra om att jag visste hur man gjorde och att den fanns kvar. =) Jag tror att jag skulle bli galen av att leva i min ensamhet. Jag hade inte fixat det. Så kom jag att tänka på alla som lever ensamma och isoletat. Speciellt äldre människor som kanske bor ute på landsbygden. HUr klarar de sig? Pratar de med sig själva precis som jag? För inte er som vet så är (var?) Sankt Lars ett mentalsjukhus i Lund

Kommentarer

Kommentera gärna kära ni!:

Skriv också gärna vem ni är:
Jag kommenterar alltid den här bloggen så kom ihåg mig för Guds skull!

E-postadress: (Your secret is safe with me)

Om ni skriver blogg så dela gärna med er av adressen:

Sååå.. Vad har ni att säga?:

Trackback
RSS 2.0