minegenlillablogg

Jag vet inte var jag ska börja. Jag ääär sååå trött!! Ni vet när man tränat så hårt att man känner man kommer kräkas när som helst. Så kände jag när det var 10 minuter kvar av passet! Jag vet inte om det var för att jag inte tränat på en hel vecka (är det möjligt att man tappar både så mycket styrka och kondition på bara en vecka!?)  eller om det var för att det var ett tufft pass. Jag hoppas på det sistnämnda. Anledningen till den träningslösa veckan får jag skylla på . Jag har bara kunnat ha ett par skor på hela veckan och de skorna kan man inte träna i. När jag satte på mig träningsskorna idag kändes det okej. Provade även spinningskorna men det var bara att glömma. De funkade inte alls. Tur jag inte skulle spinna då. Nej men det vara bara att bita ihop för den här veckan skulle jag bara träna. Så det så. Och så blev det. Och jäklar vad jag fick tränat då. Jag var trött redan innan passet men vet av erfarenhet att det  brukar ordna upp sig när man väl kommer dit och kör igång. Så jag bet ihop, packade mitt pick och pack, satte mig i bilen och körde halvdöd till träningen. Skivstång/kondition 75 minuter. Den första timmen var det skivstång och resterande 15 minuter stenhård konditionsträning. 5 minuter in i konditionsdelen kände jag en oehörd trötthet som slog till mig som en stor fet knockout smäll i boxningsringen. Nej, tack och godnatt för mig tänkte jag. Fy fasiken vad jobbigt det här var. Jag hade tagit ut mig alldeles för mycket på skivstången. Meeeeeeeeeeeeen. Längst fram som jag alltid står fanns det igen återvändo och jag kan OMÖJLIGT lägga av nu. Hur trött jag än är och hur dåligt jag än mår.  Då tittar ju alla och undrar varför i helv*te jag står längst fram. Jag har en egen helig och oskriven regel som säger att den som står längst fram får fan också hänga med i temport ledaren kör. Annars hör man hemma längst bak tillsammans med de andra pensionärerna (förlåt, inget ont mot de underbart söta gamla. All heder till de för att de tränar!)  Nej skit i illa måendet som är så påträngande att det känns som jag ska spy ner ledaren. Låt spyorna flöda om det skulle så va. Du står längst fram och du lägger INTE av. Skit i det! It´s in your mind! Nej Anna, skärpning nu! FOKUSERA! Hitta motivation! Dååå,, ja då hittar jag den, vad som ser ut, otroligt pigga och sprudlande glada personen snett bakom mig. Hon ser ut om hon skulle klara av att studsa omkring i minst 20 minuter till. Dessutom har hon ett så otroligt retsamt glatt smile på läpparna att jag känner hur kräkrefleksen gör sig ännu mer till känna. Fokusera på henne. Om hon orkar så orkar jag. Hon väger ju minst 1 kg mer än mig så varför skulle hon ha bättre kondition än mig!? Det är också en sådan där fix idé som jag har i min hjärna  (som jag vet inte stämmer!!!!) , att om jag ser en människa som är större än mig så betyder det automatiskt att jag orkar mer än henne/honom på ett trängspass. Haha...  Så "hon den där snett bakom" blem min räddning idag. Jag borde kanske gått fram och tackat. Haha. DÅ hade jag varit störd PÅ RIKTIGT.