Söndag klockan sent
Här sitter jag söndag klockan sent. Imorgon är det dags för skolstart. Allmänna utbildningsområdet 3, Au3, med andra ord. Då blir det ord och inga visor. 5 veckors praktik, 6 axaminationer varav en är det slutgiltliga examensarbetet. Fantastiskt jobbigt ska det bli. Känns lite som om kämparglöden och lusten för skolan är nere på noll. Hoppas att jag återfinner den, SNART, ASAP, NUUU!!!
Lämnade Petrus idag. JÄTTE jobbigt. Nästan exakt samma ångest som när Richard lämnade mig om söndagarna för att åka till lumpen. Jobbigt. JÄTTE jobbigt. Hämtade upp Mia runt 18-tiden. Gick in en runda och hälsade på familjen och fick lova att jag skulle köra försiktigt. Resan upp gick SÅ snabbt och vi insåg båda att vi saknat varandra ganska så mycket trots att vi träffades för bara några veckor sedan. Mycket trams och skratt blev det och jag fick även idag höra att jag lös =). Det fick jag först höra igår av tjejerna när vi var på Julias tjejmiddag. Alla instämde och sa att det verkligen strålande om mig. Konstigt att min otroliga glädje jag har inom mig kan stråla utåt så att den verkligen syns. På riktigt! Eller nej, egentligen är det faktiskt inte så onstigt. Var skulle den annars ta vägen om inte ut? Om den stannat inom mig skulle jag så småningom exploderat av all lycka och glädje som finns inom mig för den här mannen. Jag är otroligt lycklig och fantastiskt kär. Jag är så rädd att de där tre orden ska ploppa ut min mun snart utan at jag är beredd. Inte rädd för att säga dom, för jag menar de faktiskt. Mer rädd för vad han skulle säga. Det har trots allt bara gått 2 månader och det är faktskt inte så lång tid. Jaja.. De kommer när de kommer. =)
Nu ska jag snart hoppa in i duschen. Klockan är 23.37 i skrivandets stund Mia, och jag har fortfarande inte duschat. Haha =) Finns risk att det blir att ställa klockan en timme tidigare imorgon och ta bedrövligheterna då =) Jaja.. Sov gott kära ni. Eller för er normala människor som lägger er i hyfsad tid och läser det här imorgon, Godmorgon!
Lämnade Petrus idag. JÄTTE jobbigt. Nästan exakt samma ångest som när Richard lämnade mig om söndagarna för att åka till lumpen. Jobbigt. JÄTTE jobbigt. Hämtade upp Mia runt 18-tiden. Gick in en runda och hälsade på familjen och fick lova att jag skulle köra försiktigt. Resan upp gick SÅ snabbt och vi insåg båda att vi saknat varandra ganska så mycket trots att vi träffades för bara några veckor sedan. Mycket trams och skratt blev det och jag fick även idag höra att jag lös =). Det fick jag först höra igår av tjejerna när vi var på Julias tjejmiddag. Alla instämde och sa att det verkligen strålande om mig. Konstigt att min otroliga glädje jag har inom mig kan stråla utåt så att den verkligen syns. På riktigt! Eller nej, egentligen är det faktiskt inte så onstigt. Var skulle den annars ta vägen om inte ut? Om den stannat inom mig skulle jag så småningom exploderat av all lycka och glädje som finns inom mig för den här mannen. Jag är otroligt lycklig och fantastiskt kär. Jag är så rädd att de där tre orden ska ploppa ut min mun snart utan at jag är beredd. Inte rädd för att säga dom, för jag menar de faktiskt. Mer rädd för vad han skulle säga. Det har trots allt bara gått 2 månader och det är faktskt inte så lång tid. Jaja.. De kommer när de kommer. =)
Nu ska jag snart hoppa in i duschen. Klockan är 23.37 i skrivandets stund Mia, och jag har fortfarande inte duschat. Haha =) Finns risk att det blir att ställa klockan en timme tidigare imorgon och ta bedrövligheterna då =) Jaja.. Sov gott kära ni. Eller för er normala människor som lägger er i hyfsad tid och läser det här imorgon, Godmorgon!
Kommentarer
Trackback
